Vaknade i natt av att dottern va ledsen inne i sin säng. Kände  direkt att detta inte skulle bli så kul. När hon är sån så är ingenting bra. Hon ville inte ha mej där och jag fick inte gå. Hon ville inte ligga i min säng och heller inte i sin. Suck!! Va gör man då liksom? En gallskrikande unge mitt i natten, klockan kanske va 4 eller nått. Grannarna måste ju verkligen undra vad som händer. Det hade i alla fall jag gjort. Efter ca 5-10 minuters skrikande var allt hur lugnt som helst och hon låg mellan oss i sängen och sa att nu skulle vi mysa alla tre. Där ligger man som ett STORT frågetecken och går igenom för sej själv hur man reagerade om det kanske var något man sa eller så, men nej, kunde inte komma på något denna gången heller. Det är väl en period i livet det också som alla 3-åringar går igenom. Som tur var så väckte hon mej inte förän klockan va ca halv 11. Tur det, så man fick lite sovmorgon.


Kan ni tänka er att denna lilla goingen kan vara sån?...Nä, inte jag heller.