Igår var en stor minnesvärd dag för min lilla tjej. För första gången cyklade hon utan sina stödhjul. Vi hade pratat om det länge, men hon ville absolut inte ta av dom. Igår när vi tog fram cykeln så tog jag även fram skiftnyckeln och hon blev jätteledsen å sa "-Neeej, jag vill inte ta av doooom!!" Men jag mutade henne (förälder som man är) med en klubba och hon hoppade upp på cykeln och cyklade iväg. Inga konstigheter alls. Jag har nog aldrig sett min lilla flicka vara så stolt förut. Vi cyklade förbi hemma hos moster, sen förbi hos gammelmormor och visade vad hon lärt sej. Hon var ju även tvungen att berätta för alla vi mötte att hon minsann kunde cykla utan stödhjul.